![]()
I skivarkivet på Yle går man i allmänhet inte och letar på måfå om man skulle hitta nånting trevligt i musikväg. Hit kommer redaktörerna vanligtvis efter att de har letat efter något specifikt vid sin dator.
Skivarkivets utbud är stort och skivorna är inte i t.ex. alfabetisk ordning eller enligt genre, så man måste veta vad man är ute efter då man går dit. Skivorna har en nummerkod, som de har fått enligt när de har skaffats till arkivet. Redaktörerna söker fram musiken via Metro, som är Yles interna datasystem där ljud- och bildarkivet finns
Långt över en halv miljon inspelningar
De äldsta skivorna i Yles skivarkiv är från tidigt 1900-tal, och då talar vi om stenkakor. Skivarkivet fyller i nästa år 80 år och har för tillfället omkring 600 000 skivor och inspelningar. Största andelen är vinylskivor, som det finns 300 000 av, medan cd-skivornas antal nu är uppe i dryga 200 000. Resten av inspelningarna är magnetband, DAT-band, c-kasetter och 78-varvare/stenkakor.
Där finns en hel del unika inspelningar, som exempelvis ep-reklamskivor från tiotals år tillbaka, som tryckts i upplagor på hundra exemplar.
Det mesta digitaliseras
Musikinformatiker Aleksandr Lindholmär en av de 16 personer som arbetar i skivarkivet. Han berättar att Yles skivarkiv visserligen är stort men att Sveriges radio förmodligen har Nordens största arkiv, Grammofonarkivet, som har omkring 1,5 miljoner inspelningar. Också NRK har ett omfattande musikarkiv tillsammans med Nasjonalarkivet och deras inspelningar uppgår till 1,3 miljoner, där en stor del är i digital form. Också Yles skivarkiv digitaliseras i rask takt, såväl gamla rariteter på vinyl som alla nya cd-skivor som kommer in.
- Yles skivarkiv är en brukssamling, där alla skivor utom stenkakorna är i flitig användning, betonar Aleksandr.
Då skivorna används slits de och därför är det viktigt att det mesta digitaliseras så att redaktörerna kan använda musiken digitalt.
Tunga vinylskivor
I skivarkivet är det svalt, ca 12 grader, och luftfuktigheten ligger på 45%. Nutidens cd-skivor är inte speciellt känsliga men magnet- och kassettbanden behöver rätt luftfuktighet och en låg temperatur, och vinylskivorna mår också bättre i svalare omgivning.
Skivarkivet finns för tillfället i fjärde våningen i en byggnad som heter Radiohuset, men det finns planer på att flytta hela patrasket till en annan byggnad. Men ett skivarkiv sätter man inte var som helst: vinylskivorna och vagnarna de ligger i, väger såpass mycket så det är tvivelaktigt om byggkonstruktionerna håller.
- Det är möjligt att källaren är vår nästa adress, säger Aleksandr med ett skratt.
Varje vecka utökas skivarkivet med tiotals nya skivor. Skivarkivets musikinformatiker följer med musik som kommer ut på marknaden och dessutom styrs anskaffningen av musikredaktörernas önskemål. Inhemska skivförlag och artister erbjuder naturligtvis också sina alster.